Livet som getbonde handlar mycket om ett val av livsstil. För bästa effektivitet är dagarna inrutade.
Getternas måste skötas om dagligen. Att kontrollera att de är friska och inte har skadat sig tillhör de dagliga sysslorna. Mjölkningen tillhör det som behöver ske på fasta tider för att getterna ska må bra. Sedan tar arbetet med ystning och ostframställning sin tid. Utan fasta rutiner blir det inte något flöde i arbetet.
Ostproduktion
En av anledningarna till att allt fler blir getbönder beror på att man ser affärsmöjligheter av djurhållningen av getter. Av getmjölken görs getost, en produkt med stigande efterfrågan. Själva ystningen är en hel vetenskap och ostproduktionen är unik på så sätt att det blir olika från gång till gång. Det går att tillverka både färskost och lagrad ost på getmjölk. Det tar omkring tre månader för den lagrade getosten att mogna och bli färdig för försäljning och leverans.
För att kunna ha en jämnare tillgång på getmjölk för osttillverkning året runt kan mjölken från de lakterande getterna frysas in. Alla getbönder ägnar sig inte åt osttillverkning en del säljer helt enkelt mjölken vidare till olika mejerier som tillverkar ost.
Jämtland – getbondeland
I Jämtland återfinns en koncentration av Sverige getbönder, här finns det flest getter och flera getmejerier. Det är också i Jämtland man kan studera på ett treårigt naturbruksgymnasium, med inriktning på småskaligt mejeri, något som passar en blivande getbonde.
Förbud mot opastöriserad mjölk
Livsmedelsverket utreder försäljningen av opastöriserad mjölk. Tidigare har man flaggat för ett förbud mot försäljning av mjölken direkt från bonden. Utredningen går ut på att ta reda på om det är möjligt att bönderna själva, genom olika åtgärder, som att iaktta skärpta hygienkrav och egenkontroll och provtagning kan minimera risker att människor blir smittade av bakterier som kan förekomma i samband med hanteringen av getterna vid och under mjölkningen och tillvaratagandet av mjölken.
Vidare önskar man från Livsmedelsverkets sida se en förstärkt kontroll från myndigheternas sida. Annat man undersöker är hur man skulle kunna låta märka den opastöriserade mjölken och bättre kunna informera konsumenterna.
